Taggarkiv: översättning

Att översätta receptböcker och menyer

Att översätta recept och menyer verkar till en början vara en enkel uppgift, men det är bara det första intrycket man får. En meny ser ut som en enkel matlista, och kokboken ses som en receptlista med lite ingredienser och enkla instruktioner. Detta är verkligen vilseledande! Vi har översatt kokböcker och menyer under många år och ser det fortfarande som en utmaning.

En maträtt på en meny måste informera gästen om dess innehåll och även låta aptitretande. Det är inte helt okomplicerat och kan vara fullt av snaror. Hur översätter man till exempel grekiska maträtter till engelska? Bläckfisk är mycket populärt i Grekland och många maträtter baseras på denna ingrediens. En aperitif som tillagas med bläckfisk ser ut som köttbullar, men kan givetvis inte översättas till ”octopus balls”! Så vad kan man kalla dem? Valen är begränsade: ”fritters”, ”puffs” eller ”croquettes”. Inga av dessa förmedlar emellertid det grekiska ordet ”Chtapodokeftedes”. Det grekiska köket har också många rätter som tillagas med ”aubergine” och ”courgettes”. Även om dessa ord känns igen av en engelsk kock kanske de är okända för en amerikan som skulle föredra ”eggplant” och ”zucchini”. Ibland är det bäst att skriva det grekiska ordet, som i fallet med ”moussaka” eller ”souvlaki”, och lägga till några ord som förklarar vad det är, t.ex.:

Moussaka
Lager av kött och aubergine
toppat med Béchamelsås

Slutligen måste vissa saker ändras helt och hållet. En gång översatte vi ett recept för ett slags grekiskt bröd vars bokstavliga översättning är ”Bondbröd” (Peasant bread). Det ekvivalenta grekiska ordet har inga negativa konnotationer, men det engelska har däremot. Så vi var tvungna att hitta ett annat sätt att förmedla brödets lantliga karaktär på för att undvika skämt av typen ”lägg två bönder i en stor skål…”!

Att översätta mat från franska till svenska är inte lättare. Hur skulle du till exempel översätta ”nuage de pommes de terre”? Det låter alldeles korrekt och aptitretande på franska, men hur gott är ett ”moln av potatis”? Kalvlever med ”échalotes aux vieux balsamique” låter underbart men jag är inte säker på kalvlever och schalottenlök med gammal balsamvinäger… ordet ”gammal” är inte precis aptitretande – jag skulle föredra ”lagrad” till exempel! Och jag skulle definitivt inte tycka om att äta ”tjockt skuren tonfiskmage, rosastekt, täckt med en typ av smulpaj…” (en översättning av en fransk maträtt som gör att det vattnas i munnen) till kvällsmat!

En annan utmaning när man ska översätta maträtter är människors totala okunnighet om översättning. Hur många människor vet vad ”homity pie” eller ”bulgar” (även kallad bulgur, burghul, bourgouri, pourgouri) är? Hur ser det ut, hur smakar det…? Och vad gör man med ”ayam dan tembu satay”? Detta problem kan ibland lösas genom att rådfråga specialiserade ordböcker och internet, men jag vet fortfarande inte vad ”tembu” är. Att faktiskt inte ha sett eller smakat en ingrediens är emellertid definitivt ett handikapp. Sist men inte minst bör de översättare som inte bryr sig om mat eller ogillar utländsk mat undvika att översätta maträtter.

Att översätta maträtter är definitivt en utmaning, men att publicera engelskspråkiga utländska receptböcker t.ex. är inte mycket enklare. Litterae publicerade nyligen en bok på engelska med titeln ”Aubergines”, som innehåller recept från hela världen. Innan texten för denna bok var färdig fick seriösa beslut fattas angående måttsystem och språk – två mycket viktiga marknadsföringsfrågor.

Den brittiska marknadens behov skiljer sig avsevärt från de amerikanska och kanadensiska marknadernas behov. Vi kontaktade en leverantör i USA för att fråga om möjligheterna för att distribuera en bok i Amerika, och leverantören föreslog inte helt oväntat ordet ”aubergine” istället för ”eggplant”.

Redskapsterminologi är en annan sak som man vara försiktig med när man publicerar engelskspråkiga kokböcker. Britterna använder ordet ”frying pan” medan amerikanerna använder ordet ”skillet”. Britterna använder det franska uttrycket ”au bain-marie” när de kokar något i en behållare som placeras i en panna med vatten, medan amerikanerna föredrar ”double boiler” (även kallat double saucepan).

Ingredienser kan också vålla problem. Vissa ingredienser i exotiska recept är inte tillgängliga i västra Europa och därför måste man hitta en ersättande ingrediens antingen genom att kontakta författaren eller använda sin egen fantasi. Ett exotiskt recept från Filippinerna i boken ”Aubergines” till exempel innehåller ”heart of a banana flower”. Och även om den internationella handeln har fört med sig många ingredienser till Europa är chansen att hitta bananblommor extremt låg… Lösningen är en alternativ ingrediens med liknande smak och konsistens. I detta fall är palmhjärtan eller äpplen lösningen.

När det gäller mängd är det en annan historia. Den äldre generationen i England är van vid ”pounds”, ”ounces”, ”fluid ounces” och ”teaspoons/tablespoons”, medan den yngre generationen har infört metersystemet och talar om kilo och liter. I USA föredrar man ”cups”.

Sist men inte minst, se till att du inte översätter på tom mage eftersom det kan vara en riktig plåga…

http://www.ce.se

Översättarens förutsättningar och hur man blir översättare från A-Z

Om du har seriösa planer på att bli översättare måste du minst kunna uppfylla följande kriterier.

Översättarens förutsättningar

Du måste kunna uttrycka dig felfritt på ditt modersmål med en stil och ett språkregister som är passande för ämnet. Du måste dessutom ha sinne för forskningsarbete inom tekniska ämnen.

Det är en självklarhet att du har en genomgripande förståelse för språken i din språkkombination, och att du även är insatt i landets kultur och seder. Det bästa sättet att göra detta på är att omge dig själv med språket, dvs. genom att bo eller studera i landet där språket talas. Tyska talas i fem länder: Tyskland, Österrike, Schweiz, Liechtenstein och Luxemburg. Det finns ingenting som kan ersätta förstahandserfarenheten av att leva i en utländsk kultur, och som irländare bosatt i Berlin kan jag ingenting annat än rekommendera ett sådant tillvägagångssätt.

Det bästa är att hitta ett visst område som du specialiserar dig på, oavsett om det är litteratur, teater, medicin eller juridik.

Du måste investera i ett minimum av utrustning och datorprogram. Åtminstone bör du ha en dator med ett lämpligt ordbehandlingsprogram, fax och internetuppkoppling och lämpliga ordböcker. Det bör helst vara onlineordböcker som visar resultatet bara genom att trycka på en knapp, vilket sparar dig oerhört mycket tid eftersom du slipper bläddra i tryckta ordböcker. Förutom det behöver du en telefon, en telefonsvarare (och vid behov en dikteringsmaskin). Dagens översättare använder också alltmer programvara med översättningsminne och andra översättningsverktyg. Användningen av det datorstödda (CAT) översättningsverktyget Trados har blivit standard i de flesta översättningsbyråer. CAT-verktyg som Trados eller Déjà Vu kan kosta dig skjortan. Om inte din budget tillåter det bör du seriöst fundera på att ta ett lån som täcker de initiala kostnaderna. Investeringen kommer att löna sig. Wordfast kan också erbjuda dig ett bra alternativ eftersom det fungerar som Trados och Déjà vu.

Skaffa dig ett välskrivet och välpresenterat CV där du kort beskriver din utbildning, dina kvalifikationer och de språk du översätter från (källspråk). För tyska uppdragsgivare bör du normalt inkludera ett foto av dig själv bredvid ditt namn och din adress, samt välja en tabellformad layout.

En översättare översätter från ett källspråk till ett målspråk. Du bör bara översätta till ditt modersmål (målspråk). Se till att du nämner andra betyg som du har eller relevant yrkeserfarenhet. Förklara hur du producerar ditt arbete (ordbehandlingsprogram) och om du kan kommunicerar via e-post eller fax.

Dra dig inte för att fråga en vän som arbetar inom området eller med språk om han eller hon kan granska ditt CV innan du skickar ut det. Det handlar trots allt om din karriär! Faktum är att om du kan få hjälp är det ännu bättre.

Om du inte lockas av tanken att alltid sitta hemma bör du inte utesluta möjligheten att arbeta som frilansöversättare på ett kontor från 8-17. Själv arbetade jag på ett kontor där majoriteten av översättarna var frilansare.

Ett onlineforum för översättare är ett bra sätt att få in en fot. Registrera dig för elektroniska tidskrifter och nyhetsbrev.

Du bör skicka ditt CV och ett kort presentationsbrev till potentiella arbetsplatser. Dock inte bara översättningsföretag, försök på lokala export- och importföretag vars produkter eller affärer du har specialkunskaper i. Om du är student finns det massor av företag där ute som letar efter praktikanter som sedan kan få fast anställning.

Kontrollista för översättning från A-Z

Affärsmässig är ett ord du inte bör glömma! Så länge du kan svara på frågorna från A-Z och bockar av dem bör allt gå vägen.

Innan du översätter bör du veta detta

a) För vem gör du översättningen? Detta kan vara användbart när du väljer språkregister för din översättning.

b) Finns det någon kontaktperson om du har några frågor? Se till att du har kontaktpersonens uppgifter: namn, e-post, telefonnummer. Kom ihåg – affärsmässig som alltid. Skriv alltid ner allting.

c) Ta reda på om översättningen måste göras på en speciell språkvariant – engelska eller amerikanska?

d) Finns det några speciella termer som du bör använda för att översättningen ska bli konsekvent?

e) Om du har kontrakt med ett översättningsföretag finns det en stilguide som du bör följa, dvs. översättningsregler för datum etc?

f) Finns det text inbäddad i tabeller och bilder som också bör översättas? Om detta är fallet är det bra om du har kunskaper i grafikredigeringsprogram.

g) Krävs det att du använder ett speciellt ordbehandlingsprogram för översättningen?

h) Krävs det att du använder ett speciellt datorstött översättningsverktyg (CAT-program) för översättningen t.ex. Trados eller Déjà Vu?

i) Finns det ett översättningsminne för översättningen?

Extra kontroll

j) Innan du levererar: Har du kontrollerat översättningen en extra gång så att den är noggrann, konsekvent, rättstavad och har samma teckensnitt?

k) Låter texten som en översatt text? Om du är osäker bör du låta någon som inte talar källspråket titta över din översättning.

Leverans

l) Vart ska du leverera översättningen? Till kundens adress eller en e-postadress?

m) När har du deadline för översättningen?

n) Hur ska du leverera översättningen? Via fax, e-post eller med post?

o) Måste du skicka tillbaka kopior av materialet?

Pris och extraavgifter

p) Hur ska översättningen debiteras? Per timme, ord eller mening?

q) Kommer du att få extra betalt för oregelbundna svårigheter?

r) Kommer du att få extra betalt för research? Specialistterminologi?

s) Måste översättningen korrekturläsas?

t) Kommer moms att läggas på?

Betalning

u) Hur görs betalningen?

v) När görs betalningen?

w) Vilken betalningsmetod kommer att användas? Banköverföring, check?

Ansvar och ersättning

x) Är översättningen konfidentiell?

y) Täcker din skadeståndsförsäkring (du kommer att behöva en) alla eventualiteter?

z) Får du kompensation om du utför arbetet snabbare än beräknat?

Och det var allt! Om du kan svara på dessa frågor är du ett steg närmare mot att bli en professionell översättare.